Medlem i Sveriges Författarförbund, Författarcentrum Väst, Barnboksnätet 

 

 

HEM

NYHETER

PERSONLIGT

BÖCKER

LJUDBÖCKER

BOKJURYN

FÖRFATTARBESÖK

DECKARSKOLA

ARTIKLAR I MEDIA

RECENSIONER

PRESSRUM

E-VYKORT

UTOMLANDS

SKRIVTIPS

KONTAKT

 

Livsfarliga miljoner!

Tillbaka

 

Baksidestext på boken

"Motorljudet dånar i Tommys öron! Flisen slänger sig efter Tommy och de river sig genom den taggiga häcken och rusar in på en villatomt. Tommy tappar balansen men hinner se en skymt av en mörkblå Volvo som kör som en galning, rätt upp på trottoaren! Precis där de nyss gick!

-Vad är det frågan om? skriker Tommy. Bilen försökte ju köra rakt på oss!"

Tommy och Flisen har lärt känna Valter, en stenrik 77-årig hypokondriker med en stor dvd-filmsamling. Han känns som världens bästa morfar!

Men snart börjar Valter råka ur för mystiska olyckor ... Dessutom försvinner pengar spårlöst ur hans rum på vårdhemmet, kassaskåpsnyckeln går upp i rök och det visar sig att Valters lyxiga lägenhet har blivit såld utan att han vet om det. Någon är ute efter Valter och hans miljoner ...

 

Kapitel 30

 

Klockan tio samma kväll står Tommy bakom radhuslängan och väntar på Flisen. Bara vi inte är för sent ute, tänker Tommy oroligt. Bara inte Valter redan är död!

   Flisen kommer springandes och de går fort bort mot Smörblomman.

– Vad är det vi ska göra egentligen? säger Flisen oroligt.

   – Vi måste vakta inne hos Valter inatt, så han inte blir mördad! Han ska ju gå till polisen imorgon. Och så ska han träffa både banken, mäklaren och en jurist. Den som har gjort allt det här måste göra sig av med Valter inatt!

– Men är det inte bäst att säga till Valter att vi är där? säger Flisen osäkert.

– Nej, han kommer att bli skitförbannad och köra iväg oss! skriker Tommy och börjar gå med snabba steg mot Smörblomman.

   Tommy får nästan panik när han ser det mörka vårdhemmet. Han har ingen större lust att går in där. Men de måste ju hjälpa Valter!

– Tog du din mobil? undrar Flisen.

Tommy nickar.

– Bra. För min var inte laddad.

 

Det var inga problem för Tommy att smita ut från radhuset. Mamma fick migrän och la sig tidigt, så det var bara för Tommy att promenera ut genom dörren.

   Ibland är det bra att mamma har migrän, tänker Tommy när de närmar sig entrén.

   – Vad gör vi om mördaren kommer? undrar Flisen.

   – Vi måste ju hindra honom, så att han inte mördar Valter!

 

Tommy tar ett försiktigt tag om den stora entrédörren. Den är låst.

   – Den är ju jämt öppen när vi kommer hit! säger Flisen

   – Ja, men vi har ju aldrig kommit så här sent förut. Dörren låses väl automatiskt vid en viss tid.

   Tommy och Flisen ställer sig bakom den breda pelaren vid entrén och väntar. Det måste komma någon som går in eller ut snart.

 

En mörkblå Volvo kör fram till entrén och ställer sig och blockerar hela entrén. Tommy håller andan.

   Tanten som de såg Anders prata med i kafeterian sitter i passagerar-sätet. En man hoppar ut ur bilen och öppnar bagageluckan. Han plockar ut en rullstol och fäller upp den och hjälper tanten från bilen till rullstolen. Han låser bilen, som blinkar till, när de går mot entré-dörrarna.

   Tommy och Flisen vågar inte röra sig.

   – Vad är det för kod nu igen mamma? säger mannen.

   – VA? skriker tanten.

   – VAD ÄR DET FÖR KOD?

   – SKRIK INTE SÅ! 5010! skriker tanten.

   Mannen slår på knapparna bredvid dörrarna och sen försvinner de in. Tommy och Flisen följer dem med blicken och ser hur de försvinner in i hissen.

   – 5010! säger Flisen.

– Vi måste skynda oss! säger Tommy och känner hur hjärtat gör ett dubbelslag.

 

Tommy och Flisen vågar inte ta hissen, utan börjar smyga upp för trapporna. När de kommit upp en våning hör de att någon är på väg ner för trappan från andra våningen. De ser på varandra. Enda sättet att gömma sig är att smita in genom dörren där det står Avdelning 1 Södra.

   Flisen trycker ner handtaget och de smyger in i en mörk och tyst korridor.

   De gömmer sig bakom några rullstolar innanför dörren och när de hör att stegen fortsätter en trappa ner vågar de resa sig upp och kika ut i trapphuset genom dörrglaset.

   – Ingen där. Nu sticker vi upp till Valters våningsplan, viskar Flisen.

   Tommy trycker ner handtaget, men får inte upp dörren. Han drar försiktigt i den åt båda hållen när han ser att det sitter ett kodlås bredvid dörren.

   – Det är kod på dörren för att komma ut! viskar Tommy.

   – Men inte för att komma in? undrar Flisen.

   – Nä, vi kom ju in. Låset ut är väl för att såna som Knäpp-Konrad inte ska kunna gå ut själva.

   – Vad fan ska vi göra? väser Flisen. Här sitter vi inlåsta och på våningen över oss kanske Valter blir mördad just nu!

Kapitel 31

 

Tommy känner hur paniken växer. Han fipplar på mobilen i fickan. Ska han ringa till Fredrik? Det kanske är lika bra. Så att han kan skicka någon som kommer hit och släpper ut dem från deras misslyckade räddnings-aktion. Inlåsta innan de ens har kommit fram till rätt avdelning! Tommy känner sig besviken. Han bankar lite lätt på boxen med kodlåset. På sidan av kåpan ser han en vit remsa. Han böjer huvudet lite närmare och ser att det står fyra siffror på remsan.

   – 1645, väser han till Flisen. Fort!!

 

Tommy och Flisen smyger in i Valters korridor. Det är tyst, mörkt och ödsligt. Tommy tycker att det känns som i en skräckfilm. Han skulle aldrig i livet våga bo här!

   De smyger förbi sjuksköterskeexpeditionen och kikar in och ser att den är helt öde. De borde väl ha nattpersonal, tänker Tommy. Undrar var de håller hus.

   De når fram till Valters bruna dörr och Flisen lägger örat mot dörren och lyssnar.

   – Jag hör inget, viskar han.

   Flisen trycker ner handtaget så tyst han kan. Undrar om alla som bor här har olåsta dörrar på nätterna, tänker Tommy. De kanske måste det. Och det kanske är bra, tänker han, annars hade nog Valter brunnit inne den där gången.

   De kliver in och drar igen dörren efter sig och de står i Valters hall och lyssnar till sina bankande hjärtslag.

   De smyger in i lägenheten och ser sig omkring. Adventsljusstaken i fönstret lyser, och de både ser och hör att Valter ligger i sin säng och snarkar.

    – Han andas ialla fall, viskar Tommy.

 

Tommy och Flisen tar några kuddar från fåtöljen och lägger på golvet bakom soffan. De sätter sig tyst ner och lyssnar på Valters snarkningar.

   De tänker sitta här bakom soffan hela natten och se till att inget händer Valter. Sen tänker de smyga ut från lägenheten på morgonen för att återvända fem minuter senare, som om de kommer på ett tidigt besök. De vill inte lämna Valter ur sikte en enda sekund innan han har varit hos polisen, mäklaren, banken och juristen.

   Tommy får syn på Valters käpp. Den står lutad mot fåtöljen, och Tommy reser sig försiktigt upp och hämtar den innan han kryper ner bredvid Flisen igen.

 

Tommy håller nästan på att somna när Flisen plötsligt rycker till. Tommy tittar på hans skugga.

   – Det kommer någon, viskar Flisen.

   Tommy kikar mot dörren och han ser hur handtaget sakta trycks ner ...


 

 

 

 

 

 

                

                                               Copyright 2007 Lena Lilleste All rights reserved

                                                       

              Lena Lilleste                                           

                                           070-486 83 95    lena@lenalilleste.se      www.lenalilleste.se         

            Tipsa en vän!